Skoglig parlör

Syftet med denna parlör är att orientera läsaren om några av de vanligaste begreppen som rör skogsbruk och som kan vara mer eller mindre förvirrande. Förklaringarna är generellt hållna och de gör inte anspråk på att vara fullständiga.

Avverkning

Gallring: Utglesning av medelålders skog, vanligen 40-60 år, som görs med skördare och där virket kvistas och säljs (jmf. röjning). Man pratar om ”förstagallring” ”Andragallring”….. ”Sistagallring” betyder förutom det du förstår att man gallrar lite hårdare för att låta skogen stå och växa lite längre än man normalt brukar göra.

Timmerställning: En hårdare ”sistagallring”. Vanligtvis lämnas 400-500 stammar per hektar. Normalt lämnas bara tall, granar är känsligare för vind och blåser lätt omkull.

Slutavverkning: Avverkning av alla träd förutom naturvårds- och kulturvårdsträd i äldre skog. Kallas även kalavverkning eller föryngringsavverkning.

Skogsvård: samlingsbegrepp för markberedning, plantering och röjning.

Markberedning: Förberedande inför plantering. Det finns två vanliga metoder:

Högläggning: Där vänder maskinen en torva på ca 40*40 cm upp och ner. Den ska helst vara täckt med 5 cm mineraljord. Man benämner det ofta som plantering i omvänd torva. Mineraljorden är det lager som ligger under markens ”levande” yta (torvan) Högläggning används oftast i Jämtland och generellt så kan man säga att det är den bästa metoden där torvan är tjock.

Harvning: Vid harvning river man upp torv för att blotta mineraljord. Ett runt hjul används där det sitter rivtänder längs ytterkanten. Hjulet roterar långsamt så att tänderna river upp torv. Efter en harvning kan man också finna planteringspunkter i omvända torvor. Harvning används vid tunnare torva och där det är blockigt. Ger flera planteringspunkter per hektar än högläggning, men vanligen färre i omvänd torva

Plantering: Kalmark måste enligt lag återbeskogas. Plantering är den vanligaste metoden. Innan planteringen görs vanligen en markberedning för att plantorna ska få så bra förutsättningar som möjligt.

Plantor

Det finns tre huvudsakliga typer.

Barrot Roten är bar, all jord är avtvättad. Plantorna är vanligen 3 eller 4 år gamla. Planteras med hacka eller ”plantborr” där plantören behöver böja sig för plantering.

Täckrot: Roten är täckt. Planta som odlas i kassetter som du förmodligen har sett. Denna typ är i praktiken den enda som används här. Plantorna är nästan alltid 1-åriga. Plantorna planteras med ett för ändamålet konstruerat rör som låter plantören gå rak under arbetet. Det här är i princip den enda planttypen som används i Jämtland.

Pluggplanta: eller Plugg+1 En täckrotsplanta som i plantskolan blivit utplanterad på friland och fått växa ytterligare ett år och på så sätt blivit en barrotsplanta. Är den vanligaste plantan i södra Sverige.

Röjning

Röjning Utglesning av ung ungskog, i Jämtland ca 15 år. Man kapar ner träden och lämnar dem att ruttna (jmf. gallring).

Lövröjning Är när de stammar som ska röjas bort främst är lövträd.

Brunnsröning Röjning enbart närmast runt de träd som skall låtas växa.

Enkelställning Röjning vanligtvis efter frösådd där två eller flera träd växer mycket tätt ihop och alla utom ett träd ska röjas bort.

Underröjning Röjning av småträd som växer i en äldre skog där en skördare skall gallra eller slutavverka. Orsaken är att de skymmer sikt, särskilt om det ligger snö i dem. Det finns risk för skador på träd som ska lämnas och det tar tid för maskinföraren.

Skogsbruksplan

En förteckning över ett skogsinnehav som innehåller beskrivningar över skogens olika bestånd, träd per hektar, vilken ålder de har, vilka trädslag, medeldiameterar, medelhöjder, utförda och planerade åtgärder osv. En karta tillhör skogsbruksplanen där varje bestånd eller avdelning som det också kallas är inritade. Här nedan är några uttryck som man kan stöta på i en skogsbruksplan:

Bonitet Ett mått på markens tillväxtförmåga som anger hur mycket träden kan växa på en specifik mark. Uttrycks i M3SK/ hektar och år

Omloppstid Hur många år det tar för en trädgeneration att växa från planta till slutavverkning. I vårt område vanligen mellan 80 och 100 år.

Ståndortsindex Är liksom bonitet ett sätt att ange markens tillväxtförmåga. Här anges även vilket trädslag som bedöms vara bäst ur skogsodlingssynpunkt. Beteckningen är  i de flesta fall ett T eller ett G följt av en siffra, exempelvis G22. G22 säger att marken lämpar sig bäst för gran och att granen blir i medeltal 22 meter lång på 100-år.

Målklasser Ett sätt att naturvårdsklassificera skogsmark. Det finns fyra olika målklasser:

• PG – Produktionsskog med generella hänsyn
• PF – Produktionsskog med förstärkta hänsyn
• NS – Skog med naturvårdsmål som kräver särskild skötsel
• NO – Naturvårdsmål där skogen skall lämnas orörd

Grundyta Ett mått på hur tät och grov skogen är. Det anges i m2/ha, helt enkelt hur många kvadratmeter stam, mätt på 1,3 m det finns per hektar. Denna mätning görs ofta med ett mycket enkelt instrument som kallas relaskop. Grundytan används för att beräkna volymen på rotstående skog.

Huggningsklasser: Skog kategoriseras i huggningsklasser baserade på skogens ålder och åtgärdsbehov.

• K1: Kalmark, alltså slutavverkad skog som inte har återbeskogats
• K2: Kalmark som har återbeskogats
• R1: Röjningsskog med medelhöjd < 1,3 meter
• R2: Röjningsskog med medelhöjd > 1,3 meter
• G1: Gallringsskog där medeldiametern vid 1,3 meters höjd är >10 cm
• G2: Gallringsskog nära slutavverkningsbar ålder (LSÅ)
• S1: Slutavverkningsbar skog som uppnått LSÅ
• S2: Slutavverkningsmogen skog
• S3: Skog i slutavverkningsbar ålder som av naturvårdsskäl eller andra skäl ej bör avverkas
• E1: Restskog
• E2: Gles skog pga mänsklig påverkan
• E3: Gles skog av hagmarkskaraktär
• LSÅ: Lägsta ålder för föryngsingsavverkning, regleras av Skogsvårdslagen och baseras på markens ståndortsindex. Ju högre ståndortsindex desto lägre ligger LSÅ.

Virkesvolym

M3 eller kubikmeter kan mätas på en himla massa sätt i skogen. Nedan förklaras de tre viktigaste:

M3SK Skogskubikmeter. Detta mått används i skogsbruksplaner och beskriver trädets volym på bark från markytan till det översta toppskottet där trädet tar slut. Alltså hela stammen inklusive bark men inga grenar finns inräknade. Detta måttslag ger ett mått på samtliga träd oavsett hur små de är. Det är ett mått på växande skog som ger möjlighet att beräkna tillväxt (beräknas i m3sk/hektar och år) på alla träd oavsett storlek.

M3Fub kubikmeter fast under bark. Detta är ett försäljningsmått, i princip alla virkesförsäljningar anges i M3Fub. Måttet beskriver stammens volym, under bark, från stubbskäret och upp till den punkt där stammens diameter under bark går under 5cm. Det är virke som man säger är ”leveransgillt” Allt normalt virke som säljs (kallas även gagnvirke) ligger inom detta intervall.

M3toub Toppmätta kubikmeter under bark. Detta är en stocks volym mätt som en cylinder med samma diameter som stockens topp under bark. En stock är naturligtvis konisk, grövre i roten än i toppen. Detta illustrerar den del av stocken som ett sågverk kan använda för att såga brädor av som blir lika långa som stocken och som har parallella sidor. Den del av stocken som ligger utanför ”toppcylindern” brukar kallas för mantelyta. Allt sågtimmer mäts in i M3toub men räknas om till M3fub.

Omräkningstal

• 1 M3SK = 0,82 M3fub (Genomsnittligt värde)
• 1 M3fub = 0,81 M3toub (Genomsnittligt värde)

Skydd av skog

Skog kan vara belagd med olika typer av skydd för att förhindra att värdefulla naturmiljöer blir skadade på grund av skogsbruket.

Objekt med naturvärde Den svagaste skyddsformen. Innebär inget egentligt skydd utan är mer att betrakta som en rekommendation att ta särskilda hänsyn vid avverkning eller att inte avverka alls. Ingen ersättning utgår till markägare.

Nyckelbiotop Ett starkare skydd än objekt med naturvärde. Ingen ersättning utgår till markägare.

Naturvårdsavtal Skydd av skogsmark som kan liknas vid att markägaren arrenderar ut rätten att bruka sin skog till staten under 50 år mot ersättning.

Biotopskydd Skogsmark där staten har löst in markägarens rätt att bruka skogen för all framtid utan att ha övertagit ägandet.

Naturreservat I princip samma sak som biotopskydd men det skyddade området är större och kan beröra flera skogsfastigheter.

Nationalpark Det starkaste skyddet mark kan få i Sverige. Marken blir inlöst av staten vid bildandet av en nationalpark.

Ekonomi

Rotnetto Netto från en avverkning.

Leveransrotpost  Försäljning av skog på rot, där man kontrakterar ett fast pris per avverkad och inmätt M3 där alla kostnader är medtagna. Man kan separera vissa sortiment i vissa fall (typer av virke som talltimmer, björkmassaved, rötved etc.). Faktisk inmätt volym ersätts. Normalt det bästa sättet ur säljarens synvinkel. MittNorr säljer alla slutavverkningar som leveransrotposter.

Avverkningsuppdrag Köparen sätter pris på de sortiment som kan ingå i avverkningen. Avdrag görs för kostnader som avverkningskostnad, snöröjning osv. Ger ofta betydligt bättre betalt till säljaren.

Rotpost Då har man gjort en totalstämpling dvs mätt diametern i brösthöjd på alla träd inom avverkningsområdet och gjort stickprovsmätningar på ett antal träd i varje diameterklass för att få statistiskt säkra medelhöjder per diameterklass. En rotpost betalas med en fast summa som fastställs innan avverkning och som inte påverkas av den verkliga inmätta volymen.

Vanligtvis så kan en virkesköpare vid kontrakteringstillfället betala 70% av beräknad köpeskilling på en avverkning i förskott och utan ränta för säljaren.

Ord och begrepp

Skördare Den maskin som fäller, kvistar och kapar upp träd till stockar vid en avverkning.

Skotare Den maskin som transporterar ut de avverkade stockarna från skogen till bilväg.

Drivare Kombinerad maskin som utför såväl skördarens som skotarens uppgifter.

Aptering Tillkapning av ett träd till stockar av olika sortiment.

Sortiment Beskriver ändamålet hos typen av tillkapade stockar tex sågtimmer, massaved osv.

Sågtimmer Tillkapade stockar som skall sågas till plankor och brädor. Den grövre delen av trädet.

Massaved Tillkapade stockar som skall bli pappersmassa.

Energived Vanligtvis rötskadade stockar som blir biobränsle.

Flisved Vanligtvis rötskadade stockar som blir biobränsle.

Rötved Vanligtvis rötskadade stockar som blir biobränsle.

Träddelar Träd som inte kvistas utan endast kapas i transporterbara längder och används som biobränsle.

GROT Förkortning av grenar, ris och toppar. Ett sortiment som blir biobränsle.

Vrak Stockar som inte uppfyller kravet för att bli inmätta på mottagande industri.

Avlägg Plats där skotaren lägger upp virket vid väg för vidare transport med lastbil.

Upplega När det ligger snö i träden är det upplega.

Produktiv skogsmark Per definition, skogsmark där det växer >1m3sk per hektar och år.

Impediment Mark där det växer <1m3sk per hektar och år. Ex. myr, fjäll, berg och åkermark.

Förna Växt och djurdelar på marken som bara har brutits ned till viss del, Ex. fjolårsgräs.

Humus Växt och djurdelar på marken närmast under förnan vilka har brutits ned så att man inte kan se vad de består av. Tänk matjord.

Vanliga prisnivåer i Jämtland

Slutavverkning 250-450 kr/m3fub

Förstagallring 50-100 kr/m3fub

Andragallring 100-200 kr/m3fub

Sistagallring/Timmerställning 150-250 kr/m3fub

Markbereding 2 000 - 2 500 kr/ha

Plantering 2,25 kr/planta

Röjning 2000 - 3500 kr/ha. Det kan sticka iväg uppåt om det är väldigt tätvuxet.

Underröjning 1800 kr/ha

Det kan vara stora variationer i ovanstående priser, men vanligtvis ligger priserna inom dessa intervall.